Gema Lasarte Leonet
Este articulo analiza cómo ha tratado Arantxa Urretabizkaia el fenómeno de la materni - dad en su narrativa. Se han estudiado las madres que protagonizan las novelas Zergatik panpox (1979), Koaderno gorria (1998) y Hiru Mariak (2010); y la colección de relatos Aspal - dian espero zaitudalako ez nago sekula bakarrik (1983). Primero, construimos el marco teórico de la maternidad. En ese contexto, se presenta lo dicho y acotado por las teorias feministas en torno a la maternidad. A posteriori, teniendo como metodología la crítica feminista, se han estudiado las protagonistas de las citadas narraciones. Como conclusión principal, se puede decir que las representaciones de las figuras maternas no son las hegemónicas de su tiempo, sino las alternativas o emergentes. En estos escritos, encontramos madres solteras, maduras, protagonistas en la vida laboral y en la política. En resumidas cuentas, personajes literarios que crean nuevas relaciones. De este tipo de nuevas relaciones deriva el nuevo paradigma de la relación entre géneros.
p
The object of this article is to highlight how Arantxa Urretabizkaia has treated the topic of motherhood in her narrative work. Thus the mothers appearing in the novels Zergatik panpox (1979), Koaderno gorria (1998) and Hiru Mariak (2010) and in the collection of short stories titled Aspaldian espero zaitudalako ez nago sekula bakarrik (1983) have been studied.
First of all, we have constructed a theoretical framework of motherhood. In this respect, we have presented what present day feminist theory has said and established in relation to maternity. Subsequently, taking the feminist critique as our methodology, we have studied the literary protagonists of the narratives mentioned above. As the main result we can say that the representations of motherhood we have studied are not hegemonic, but rather al - ternative or emergent. We have found single mothers, older mothers, working or politically active mothers in these literary texts, in short, literary characters who have created new relationships. It is precisely those new relationships which could constitute a paradigm of new relationships between genders.
Cet article analyse comment dans son récit Arantxa Urretabizkaia a traité le phénomène de la maternité. Nous avons étudié les mères qui figurent dans les romans Zergatik panpox (1979), Koaderno gorria (1998) et Hiru Mariak (2010), et dans le recueil de récits Aspaldian espero zaitudalako ez nago sekula bakarrik (1983). Tout d�abord, nous construisons le cadre théorique de la maternité. Dans ce contexte nous présentons ce qui a été dit et admis par les théories féministes à propos de la maternité. Puis, prenant comme méthodologie la cri - tique féministe, nous avons étudié les personnages de ces récits. En guise de principale conclusion, on peut dire que les représentations des figures maternelles ne sont pas celles qui dominent à leur époque, mais qu�elles sont plutôt alternatives ou émergentes. Dans ces écrits nous trouvons des mères célibataires, mûres, personnages de la vie active et de la vie poli - tique. En résumé, il s�agit de personnages littéraires qui créent de nouvelles relations. Ce type de nouvelles relations est le nouveau paradigme de la relation entre les ge nres.
Artikulu honen bidez, Arantxa Urretabizkaiak amatasuna bere narratiban nola jorratu duen agerian jarri nahi da. Horrela, Zergatik panpox (1979), Koaderno gorria (1998) eta Hiru Mariak (2010) eleberrietako, eta Aspaldian espero zaitudalako ez nago sekula bakarrik (1983) ipuin bildumako amak aztertu dira artikulu honetan. Lehenik, amatasunaren inguruan es - parru teorikoa eraiki da. Hortaz, egun teoria feministak amatasunaren inguruan zedarrituri - koa eta esanikoa aurkeztu da. Ondoren, kritika feminista metodologia gisa harturik, aipatu - riko narrazioetako literatur protagonistak aztertu dira. Ondorio nagusi gisa esan daiteke aztertutako amatasunaren irudikapenak ez direla hegemonikoak, bestelakoak edota emer - genteak baizik. Ama bakarrak, helduak, lan munduan nahiz politikan dihardutenak aurkitu ditugu literatur testu hauetan, hitz batean, harreman berriak sorrarazi dituzten literatur pertsonaiak. Harreman berri horiek, hain justu ere, genero arteko harreman berrien paradig - ma lirateke.